Ny vecka hoppas att vi hamnar i Göteborg snart . I Augusti när Lars blev inlagd så sa lakaren att vi hade månader kvar tillsammans att Lars han kommer att dö och nu har det gått månader och är rädd varje dag att denna underbara Transplantation kanske vi inte hinner att uppleva men vi är här nu och väntar och kära prio 1 i denna kön hjälper nog till en del. Jag tror att vi kommer till Göteborg så småningom men vissa dagar är jag hemskt negativ=(
Jag skall nog börja jobba undrar hur det skall gå jag är så mentalt sliten men kanske är bra att komma hemifrån och få ny energi skall bara jobba halvtid sen hemma anhörig dagar halvtid jag ser fram emot det fast ändå inte det känns som om det är bara jag som kan ta hand om Lars men jag vet att det stämmer inte och det kan ju vara skönt att inte ha hand om honom helt själv , det ät helt ofattbart att min man kan inte göra något bara ligga i en säng och vänta på att få chans att leva igen bara för ett par månader sen kunde han ta sig runt i huset och i Juli månad så var vi i Norrköping bodde på hotell och var hur normala som helst , livet kan ändras snabbt det vet jag nu ..............
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar